miércoles, 4 de julio de 2018

HYPNOTISK TILLSTÅND

Imagen de la red






HYPNOTISK  TILLSTÅND




Inälvor migrerar med sin våldsam narkotika. Gäspen öppnar sig framför himlakroppar; stavningen har sitt rike av simuleringar som den svampen från dom fallna eftermiddagar i mansalva. (Den färdiga tallriken med fullmossad mos, det finns inga fler mynt, inte heller dolda jägare från älvarnas sagor, inga mer hallucinationer till barnhemmet som ger oss gift.)

Ibland nattens djupa slag gör sitt med vattendroppar på fågelns vinge.

De oöverstigliga knytnävsslagen och  paradisets mögel som en annan gisslan mellan småstenar.

- Runt vår bild, naglarna från avgrundens rök som en blodpropp blöt i läckor,

(Vi vet att kolet i bröstet är en annan brygga av fonografer och skyfall. Och till och med våldsamt svinig.)

Från dikter  descreimiento”, 2018.
 ©André Cruchaga
©Traducción: Cándida Pedersen




ESTADO HIPNÓTICO




Migran las vísceras con sus violentos narcóticos. Se abre el bostezo frente a los antros: el conjuro tiene su reino de simulaciones como aquella esponja de las tardes caídas a mansalva. (En el plato consumado del musgo, no hay más monedas ni cazadores furtivos de cuentos de hadas, ni más alucinaciones a la orfandad que nos propicia el veneno.)

A ratos el golpe hondo de la noche hace lo suyo con gotitas de agua en el ala del pájaro.

En lo remoto, las aldabas infranqueables y el moho del paraíso como otro rehén entre guijarros.

—Alrededor de nuestra imagen, las uñas del abismo humean como un coágulo empapado de fugas.

(Sabemos que la brasa en el pecho, es otro muelle de fonógrafos y aguaceros. Y hasta de violentas pocilgas.)

De “Poemas del descreimiento”, 2018.
© André Cruchaga

No hay comentarios: